Vår historia

Det finns inte mycket kvar i dagens Smedsby som visar att byn har varit en alldeles vanlig landsorts by. Jordbruk var den viktigaste näringen, men här har också funnits många olika slags hantverkare. Smeder och smedjor har funnits många. Därav har byn förmodligen fått sitt namn. Några av de typiska röda stugorna finns ändå kvar i det som tidigare var byns centrum. Och här mitt i byn stod också traktens första barnskola. Den byggdes 1833 men flyttades 1976 till Stundars för att bevaras där. Kvar på platsen finns ett minnesmärke. En bit ifrån skolan, alldeles invid vägen stod byns sista smedja. Den flyttades 1932 till sin nuvarande plats. Den sista bysmeden hette Erik Holm. Han bodde här på gården som kallades ”smedis”.

Smedsby hembygdsforskare, som senare bildade Smedsby Hembygdsförening, ville bevara den gamla smedjan och fick lov därtill. Vi ombads också att ta hand om en gammal bod som stod i vägen för ett nybygge. Hembygdsföreningen bildades 1997. Sen dess har talko-arbete pågått alla måndagskvällar varje sommar. Under de första fem åren sattes smedjan i användbart skick och boden flyttades. År 2001 hölls smideskurs här. En vackert snidad namnskylt leder oss in till området. Här har vi samlat gamla jordbruks maskiner och verktyg. I boden samlar vi mindre föremål. Boden tjänar också som kafferum. Samvaron och samtalen är inte minst viktiga i föreningen.

Ännu finns det några hantverkskunniga som vet hur de gamla arbetena skall göras. Talkoarbetet med att bygga, reparera och renovera gamla verktyg och motorer fortsätter sommartid varje måndagkväll.

​